Jag kommer inte överens med mig själv

Sparka på den som redan ligger ner... fysiskt och psykiskt, det gör ont, men mer smärta bedövar den befintliga smärtan, mer smärta tar bort det som skadar. Att vara oönskad och värdelös att höra hur hemsk man är.
"Titta på henne! Ser du inte, hur mycket hon förstör, fattar du inte hur mycket enklare det hade varit utan henne?" En stor tystnad som svar, det är såklart att en tystnad är samma sak som ett ja, eller? Att få höra att man förstör människor vart man än går. Efter ett tag har man förstått, att det är jag som är källan till allt mörker, det personer gör mot mig är mitt fel, jag framkallar dåliga sidor hos människor.
    Det måste väl vara så? Varför skulle det annars ha hänt? Man lär sig att sparka på sig själv... man SKA sparka på sig själv, även om man redan ligger ner. För en människa som förstör och smutsar ner förtjänar inte bättre än så. Jag skulle vilja skriva så mycket... det som jag vågar skriva känns som toppen av ett isberg, det går inte att få ut orden... allt sitter som en stor klump där bitarna vägrar lossna från varandra...
Men kan avslöja allt med ett ord idag.....

VÄRDELÖS!